Upp, och ner, och upp igen

När jag flyttade till Linköping för några år sedan för att börja plugga flyttade jag in i en av de anrika orienteringskorridorerna, OL4an. Från att ha haft ett kontinuerligt jobb som elektriker på Volvo i Skövde med allt vad 40-timmarsvecka innebär, till att bo ihop med träningsmotivera(n)de orienterare och plötsligt ha en massa (nåja) tid över till träning var minst sagt en omställning. Hur blev det då? En massa kvalitets-träningstimmar? Nja, till att börja med bjöd den nya staden på återkommande förkylningar och sjukdom, så så mycket  mer träning blev det inte, till en början.

Efter ett tag, sisådär ett år, började virus- och bakteriefloran i korridoren att stadga sig och träning blev mer och mer regelbunden igen. Och en insikt började att infinna sig: När jag blir sjuk eller av någon annan anledning slutar träna har jag ganska svårt att komma igång igen. Det spelar ingen roll om det är sommar eller vinter, tävlings- eller träningssäsong, jag verkar hamna i en mini-tränings-depression varje gång!

“Det här tål att analyseras”, tänkte Johan och började att spara mentala anteckningar varje gång han blev sjuk. Det visade sig att med ungefär 3-4 veckors mellanrum inträffar en mindre dipp i motivationen, ibland varar den i någon dag bara och ibland flera veckor.

Men Johan, du är ju lite bipolär, det har vi väl märkt!

Citat av Olof, korridorens läkarstudent som tycker om att slänga sig med svåra uttryck och läkartermer. En googling gav svaret på vad han menade, och tja, det kanske man har en lightvariant av. Ännu en kul sjukdom man kan lägga till listan saker-som-man-har-en-lightvariant-av, bredvid namnblindhet och glömska.

Varning, statistikanalys på gång: Statistikallergiker uppmanas scrolla ner till “kusten klar”, några stycken ner.

Om man kikar på min träning de senaste åren (grafen tagen ur träningsdagboken på Funbeat

Graf funbeat

 

 

…så kan man ana perioder av mycket bra träningsmängd. Men mellan topparna finns riktigt dåliga perioder också. De dåliga perioderna beror ofta på några dagars sjukdom följt av flera dagars nja-jag-är-lite-seg-så-jag-borde-nog-inte-träna. En annan situation då träningen riskerar att bli lidande är när jag har ett jättekul projekt på gång. Då är det lätt att grotta ner sig i något smaskigt problem, programmerande eller annat, och då har man helt enkelt inte tid att träna. Följt av flera dagars nja-jag-orkar-nog-inte.

Kusten klar, statistikallergikerna som scrollade kan fortsätta läsa här.

Denna insikt har passat ganska bra på träningsbeteendet de senaste åren. Förutom nu i höstas, då lyckades jag hålla motivationen uppe hela hösten. Väldigt olikt mig, men jag lyckades hålla siktet på “snart är det vintersäsong” och “Rickard Bergengren tränar säkert just nu” och kunde faktiskt hålla träningsmängden på en riktigt bra nivå hela hösten.

Sedan kom ryggproblemen.

Fortsättning följer i nästa inlägg 🙂

 

Åldersstatistik, del 3

Del 3 på temat åldersstatistik, “Vilken ålder är bäst??”

Vilken ålder är bäst egentligen? När bör man “lägga av”? Min stora skid-statistikinspiratör, Joran på Statisticalskier.com kom i det här inlägget fram till att Johan Olsson aldrig varit så bra som nu, 32 år gammal. Men gäller detsamma för alla?

Det tekniska:

Datan jag använder i diagrammen kommer från de personer på skidresultat.se som jag vet födelseåret på. Det är ca 14% av alla personer. För att kolla hur bra en ålder är tar jag fram alla resultat i den åldern, säg för 23-åringar 1964st. Sedan kollar jag antal vinnarplaceringar/topp-3-placeringar: 113/320st (de 113 vinnarplaceringarna ingår ju i de 320st). Diagrammet baserar sig sedan på kvoten mellan de två: 113/1964=5,7%, 320/1964=16,3%.

Första diagrammet visar chansen att vinna i olika åldrar. Ett värde på 8% för 27-åringar betyder alltså “av alla 27-åringars resultat är 8% av dem förstaplaceringar”.

Procent som vunnit

  • Juniorerna kan vi bortse från pga att det är få som åker seniorklassen. Åldrarna 15-16 ligger konstigt högt, men det beror på väldigt litet antal som man utgick från där.
  • Toppen verkar ligga runt 27år, men 24-32 verkar vara en bra tävlingsålder

Här kommer samma typ av diagram igen, fast nu tittar vi på “procent som kommit topp 3 i seniorklassen” i olika åldrar.

Procent som kommit topp 3

  •  Lite jämnare fördelat nu, toppen verkar ligga kring 29-30 år. (bortse från toppen vid 15årsklassen)

Men hallå, har inte långloppsåkarna sin topp vid 35? Ja, men är det så dBästa åkare i olika åldrar, >35kmå? Samma typ av diagram som ovan, fast nu räknar jag bara in lopp över 35km:

 

Där grått är de som kommit topp 3, blått är vinnarna.

  • Verkar vara en någorlunda jämn fördelning av vinnarmedaljer från 21 till 35 år. Kanske en topp kring 30?
  • Topp-3-placeringar verkar ha en yngre topp än vinnarna. En slutsats man kanske kan dra av detta är att det krävs lite högre ålder (och fler träningstimmar) för att vinna?

Hur är det på korta distanser då? Samma diagram igen men nu för under 20km:

Bästa åkare i olika åldrar, <20km

  • En ganska jämn fördelning mellan åldrarna, svårt att urskilja någonting.
  • Kikar man på skalan ser man att det är betydligt högre siffror än i diagrammet innan. Det beror på att klasser under 20km har färre åkare i varje klass, och därmed har alla högre chans att vinna/komma topp 3.

Alla diagrammen ovan har utgått från vinnaren/topp 3 totalt på tävlingarna, dvs i praktiken en man. Eftersom att det är så få damer över 30 som tävlar så är det svårt att få fram vettiga grafer för dem.

Om du har egna idéer på vad du vill se för statistik så kommentera gärna! 🙂

 

Åldersstatistik, del 1

Del 1 på temat åldersstatistik, där jag försöker svara på frågorna: Hur gamla är vi skidåkare egentligen? Vilka åker mest skidor?

För att veta hur gammal en åkare är så måste man ju veta födelseåret på vederbörande. Som tur är så står födelseåret på åkarna i många resultatlistor, och de som man inte vet
födelseåret exakt på kan man ändå lura ut det på ett ungefär genom att kolla på vilken klass som åkaren tävlar i.

Jag börjar med att dra ut ett diagram från Skidresultat.se:s databas där jag listar alla åkare i olika åldrar:

Antal åkare i olika åldrar

Dock tror jag att diagrammet ovan är ganska missvisande, eftersom att vissa åldersgrupper kan vara överrepresenterade. T ex är det mycket enklare att lista ut åldern på juniorer och yngre eftersom de tävlar i “snävare” åldersklasser.

Här kommer istället några staplar över antal åkare i de olika åldersklasserna.

Antal åkare per åldersklass

  • Om man jämför med diagrammet innan ser man nu tydligt att det är väldigt många fler åkare i det här diagrammet totalt sett. Detta är ju normalt, eftersom att det första diagrammet baserade sig på de som jag vet födelseåret på, och de är ju färre.
  • Jag fick kapa H 21-stapeln i diagrammet eftersom att den var så väldigt hög, 64000 st. Men detta beror ju på att i många långlopp så har man inte åldersklasser alls och därmed tävlar alla i seniorklassen 21.
  • Det är ganska intressant att titta på ungdomsklasserna. Det verkar vara flest åkare kring 10-årsåldern men sedan faller antalet stadigt i takt med att de blir äldre. En tråkig utveckling, men inte unik för längdskidåkningen.

Är det någon skillnad på tävlandet då?

Här kommer samma diagram som ovan, men nu med en linje som visar antal resultat i snitt för de olika åldersklasserna.

Antal åkare per åldersklass

  • Det ser ut som att ungdomarna tävlar mer och mer, ju äldre de blir!
  • Seniorer och veteraner (35+) verkar tävla ungefär lika mycket allihop
  • 60-plussarna verkar tävla lite mer än övriga, ett resultat av pensionen kanske? 🙂

En annan källa till statistik jag har är mitt “Allt om Allt”-projekt på Skidresultat.se. Projektet går ut på att besökarna kan fylla i ett formulär med en massa frågor, och sedan kan man se statistik och jämföra svaren mot varandra. Här kommer ett punktdiagram över där man jämför frågan Hur gammal är du? mot Vid vilken ålder började du åka skidor?
Allt om alltHär tycker jag att man kan se ett intressant mönster.  Det verkar finnas TVÅ typer av skidåkare:

  • Typ A är “molnet” i diagrammet som växer nästan lodrätt uppåt. Det är de som började åka skidor tidigt i livet. Och fortfarande gör det.
  • Typ B är “molnet” som sträcker sig 45 grader uppåt, snett åt höger i diagrammet. Det är de som bara åkt skidor några år ännu. Och de började när de var gamla.
  • Det är lite underligt att mitt emellan A- & B-molnen är det helt tomt. Det verkar alltså inte finnas någon i åldern 35 år som började åka skidor där den var 18. Ett litet mysterium tycker jag!

Vill du testa att jämföra andra frågor mot varandra så är det fritt fram här: Allt om Allt

I nästa del på temat åldersstatistik ska jag kika lite närmare på skillnaderna mellan killar och tjejer!

 

Statistik: Hur bra var skidsäsongen?

 

Då var det dags för första inlägget som handlar om statistik! (det kommer att bli fler såna framöver)

Idag handlar det om hur populärt skidåkning har varit i vinter. Säsongen är ju inte slut riktigt ännu för en del, men för de flesta avslutas den i samband med Vasaloppet.

Vi börjar med ett diagram ur databasen på skidresultat.se som visar antal resultat de senaste månaderna (staplar) samt antal resultat per person (linjen).

Antal resultat per månad

Ur diagrammet kan man utläsa några intressanta saker:

  • I vintras (dec-feb) var det 29% fler starter än vintern innan och 15% fler än säsongen 2010-2011.
  • Antal resultat/person i vintras var 1.8st/person, det är något lägre än innan (1.87st/person 2012 och 1.73 2011). Det är alltså fler människor som lockats till tävlande i vinter!
  • Antal resultat/person är väsentligt lägre i februari än annars (dec: 2.0, jan: 1.87, feb: 1.34). Det beror sannolikt på de många motionslopp som går då. Motionärerna åker nog färre lopp än de traditionella åkarna.

Kikar man på Google Trends ser man också att intresset varit stort i vinter, om än inte lika stort som 2010 & 2011.

Google Trends: längdskidor

Slutsats: Skidåkning verkar ha varit riktigt populär i vinter!

Om du har något tips på en statistisk analys som du vill se så hör av dig! 🙂