Vretaloppet

I söndags ställde jag upp i något så ovanligt som en löptävling!

Jag blev ditlurad av Amys bror Emil som tyckte att det skulle vara kul att slå svär-bror i löpning, men efter att ha sprungit ett marathon helgen innan drog han sig ur (pga vekhet) så jag fick springa själv istället. Eller själv och själv förresten.. Jag fick med mig Thomas istället så vi peppade varandra med intervaller veckan innan och kunde tävla mot varandra i,, tja,, sisådär 50 meter av tävlingen iallafall. Sedan var jag hopplöst bakom.

Jag insåg ganska tidigt i loppet att man borde nog ha tränat mer löpning än vad jag gjort de senaste veckorna. Så fort jag försökte trycka på lite (sub 4:30-tempo) började det göra ont på en massa olika nybörjarställen som håll-i-sidan, baksida lår mm.. Så jag fick ta det lugnt och tog egentligen bara i på spurten.

Nej, nu får det bli lite mer löpträning framöver så det iallafall blir roligt att springa. Det funkar bra med ryggen att springa också, så det är ju bra. Klarade 10min Ski-erg på normalbelastning i veckan också, helt utan ryggont efteråt. Framsteg!