Slut på semestern!

Jo tjenare, sommarn går fort när man har kul..!

Ursäkta för blogguppehållet under sommaren, jag får väl retroaktivt reda ut vad som hänt sedan sist:

Vi börjar om från juni.

Nu har jag återgått till att jobba som vanligt som industrielektriker (underhållare) på Volvo motorfabrik i Skövde. Det är ett omväxlande jobb, med många utmaningar varje dag. Att vara industrielektriker innebär att man lagar och underhåller alla svarvar, fräsar, robotar och andra maskiner som används i produktionen. Felen som vi råkar ut för kan vara allt ifrån att en givare (sensor) har gått sönder till att en maskin av någon anledning inte vill starta alls. Det förra fallet brukar vara snabbt avhjälpt (byt givaren) men vissa problem kan kräva att man måste gnugga sina geniknölar både länge och väl innan man klurar ut vad som är grundorsaken till felet. Favoritproblemen är de som inte är jätteakuta (vilket betyder att man ofta blir bruten för andra viktigare jobb) och som bara dyker upp ibland. Sådana problem tar ofta mycket tålamod och tid innan det är löst.

Men nog med prat om jobb, jag har gjort andra saker också!

Till exempel midsommar spenderades med Amy och vänner i kajaker i skärgården på östkusten med stopp på smultronstället i Söderköping. Glassen var okej, men slår dock inte Bosses glassbar i Linköping, varken i smak eller pris.

Det har orienterats också, Tibro OK brukar arrangera TibrO-ringen, och i år hette det krets-O-ringen där östra skaraborgskretsens olika klubbar arrangerade fem kvällstävlingar i oringen-stil, fast mindre och mysigare. Ryggen är alltså fortfarande inte tillräckligt bra för skidåkning men orientering verkar fungera ganska okej ändå. Jag funderar allvarligt på att bryta mitt gamla löfte från 10Mila 2011 där jag efter en miserabel andrasträcka uppgivet skrek ut i natten att “.. jag ska ALDRIG MER orientera!”. Nu två år senare börjar dock suget komma tillbaka lite, kanske ska man börja tävla igen lite mer? Själva tävlandet då, hur gick det? Tjae som förväntat ungefär, några minuter bakom varje etapp. Men det var kul! =)

I samband med en orienteringsutflykt till Töreboda passade jag, Amy och den OL-tokige Anton P på att besöka Mandy’s för att insupa 50-60-talsandan samt några riktigt fina burgare.

 

Sedan har det hunnits fylla år, både jag och brorsan är födda i början av juli så en hel del tårta blev det.

 

När halva juli hade gått var jag klar med jobbandet och det var dags att ta semester! Jag och Amy drog direkt ner till göteborg för att fira svär-mormor som fyllde 75, mysigt! Sedan var det dags att flytta hem i Linköping och förbereda inför resten av semestern. I semesterplanerna ingick en vecka i Boden med Oringen och sedan en vecka i med fjällvandring i Sarek. Veckan innan tillbringades således med att checka av utrustning och torka mat inför vandringen.

Och i äkta mat-bloggs-anda kommer här recepten som vi kört på hela vandringsveckan (2 personer):

• Frukost: 3 dl havregryn, 4 hårda bröd med mjukost
• Lunch: 150 gram pasta ihopkokt med 1 pkt pulversoppa i valfri smak (favoriten var kantarellsoppa). 2 hårda bröd med mjukost till.
• Middag: 150 gram pasta eller motsvarande mängd ris eller potatismos. 200 gram (blötvikt) tillagad och sedan torkad tacoköttfärs, renskav, kyckling eller lax med torkade grönsaker (morötter, banan, lök eller broccoli), kokas i lite vatten på svag värme i 10min, tillsätt sedan en pås-sås.
• Snacks: Sesam-bars vi fått av mormor, chokladkakor, nötter och naturgodis.

Det gick ingen nöd på oss alltså, en invägning av det hela gav resultatet att 7 dagars mat vägde 10kg allt som allt.

Vi hade först tänkt att använda mina föräldrars tält men det visade sig vara lite för stort och tungt för vår smak så vi köpte ett nytt och fint tält från Skistart.com, nämligen Exped Venus II, ett ultralätt (2.3kg) tvåpersonerstält som var perfekt för oss.

Så, på fredagen innan Oringen satte vi oss på nattåget mot Boden.

På vägen upp stannade tåget på perrongen i Umeå i en och en halv timme och vi fick besök av en polis som tog upp namn på alla som sov på vagnen. Senare visade sig att det hade varit ett tragiskt skottdrama på perrongen precis utanför där vi sovit. Läskigt!

Resten av resan gick iallafall bra, vi kom upp och inkvarterade oss i vårt hyrda hus tillsammans med nio andra orienterare med olika Linköpingsanknytningar. Jag och Amy hade på grund av endera skador (min rygg och hennes knä), vekhet eller ren och skär vinsthunger valt att ställa upp i H/D21 kort i år. Nu efteråt med facit i hand känns det som att det var ett bra var för mig (jag kom på placering ca 50), och i Amys fall var det väldigt bra ut vinstsynpunkt (4 delsegrar samt totalvinsten).

I stugan hade vi även andra framgångar i form av Alva (9a totalt i D21E) och Fidde (3000m hinderlöpare som dominerade Challenge 10) och Sara (som vann ett Salamon Trail Tour-lopp innan oringen).

Så det var glada tongångar i stugan nästan varje kväll..!

Till slut var oringen över, jag och Amy skippade sjätte-etappen och stack till Gällivare och Sarek tidigt morgonen därpå istället. Här kommer lite fjällbilder:

Vi kom hem med tåget i morses och nu ska det bli skönt med lite civilisation igen!